Popcorn Flow är en teknik för att uppmuntra kontinuerlig förbättring i ett team eller organisation genom experiment. Vi har använt tekniken i vårt team under nästan ett år, så det här är storyn om våra erfarenheter.
Tekniken är skapad av Claudio Perrone och beskrivs mer på hans sajt PopcornFlow. Claudio beskriver Popcorn Flow som "Continuous Evolution through Ultra-Rapid Experiments". Jag lyssnade på Claudio Perrone prata om Popcorn Flow på Lean Kanban Nordic 2015, och kände att det skulle kunna vara en användbar teknik för vårt team.
Teamet har alltid kört regelbundna retrospektiv, men ibland kunde vi tappa fokus på våra förbättringar. Vi blev ofta väldigt engagerade under ett retrospektiv och kom överens om bra idéer som vi vill prova, men sen prioriterade vi ner våra förbättringar när det blev för mycket annat på gång. Med hjälp av den här tekniken har vi fått bättre koll på vad vi kommit överens om att jobba på. En annan styrka i tekniken är att vi jobbar med experiment istället för förändringar, ett experiment är ju mer en hypotes som vi ska testa och som vi ska lära oss av. Det kan vara lättare att gå med på att prova ett experiment än att införa en permanent förändring. Att jobba med experiment skapar också en innovativ kultur.
Man kan säkert använda Popcorn Flow på många olika sätt, men det här är vår story baserat på Claudios modell.
Första gången började vi med en längre retrospektiv där vi redan från början hade ett problem som vi ville diskutera och hitta lösningar kring. Vi skapade en tavla på en whiteboard med en kolumn per bokstav, kolumnen Options behöver vara bredare, för där kommer det hamna flest lappar.
P – Problems and Observations
Börja med att lista problem och observationer. Vad har vi iakttagit under senaste perioden? Problem? Framgångar? Mysterier? Utifrån det väljer vi vad vi skulle vilja gräva lite mer i. Dvs välja ett problem/observation som vi vill experimentera och förbättra kring.
I vårt fall hade vi när vi började ett problem vi ville analysera "För mycket fel efter produktionssättningar", så första gången nöjde vi oss med det. Sen har vi fortsatt att plocka på fler problem som seglat upp som viktiga att förbättra.
O – Options
Brainstorma kring olika alternativ som skulle kunna lösa det prioriterade problemet. Ofta finns det ju fler alternativ som skulle kunna hjälpa till att lösa problemet.
Vi kom fram till en uppsjö med olika alternativ till att lösa vårt problem med fel vid produktionssättningar. Alternativen handlade till exempel om bättre systemtester, bättre acceptanstester, mer frekventa releaser, mer parprogrammering och mer automatisering.
P – Possible experiments
När vi ringat in några alternativ som vi tror kan hjälpa försöker vi formulera konkreta möjliga experiment utifrån alternativen.
Utifrån alternativen kom det upp en del olika experiment som teamet ville prova. I vårt exempel valde vi att fokusera på alternativet ”mer frekventa releaser” där vi ville prova ett experiment med att införa 2-veckors sprintar istället för vårt tidigare kanbanflöde. Problemet vi hade var att vi buffrade för mycket funktionalitet och blev liksom aldrig klara för release. Resultatet blev för stora releaser och releaser alldeles för sällan.
C – Committed
Ur listan med möjliga experiment så väljer teamet något eller några att prova den närmaste tiden. Här är det viktigt att vara tydlig med vad experimentet innebär, vilka som driver experimentet och när vi ska utvärdera det.
Vi valde också att lägga upp experimenten som stories i vår elektroniska tavla (JIRA) så att de blev ännu mer tydliga. Då kan vi följa upp experimenten på samma sätt som vi följer upp vanliga utvecklingsaktiviteter. Vi bestämde att köra två sprintar enligt experimentet för att sen utvärdera.
O – Ongoing
Den här kolumnen visar vilka experiment som vi faktiskt jobbar med.
I vårt fall flyttade vi lapparna till Ongoing både på vår fysiska Popcorn-tavla och på vår elektroniska tavla.
R – Review
När experimentet är klart eller är dags att utvärdera hamnar det i kolumnen Review.
Då tittar man på:
- Vilka experiment kom vi överens om att göra?
- Vilka gjorde vi?
- Vad tänkte vi skulle hända?
- Vad hände?
- Vad har vi lärt oss?
- Baserat på vad vi lärt oss, vad ska vi göra Next?
Efter två sprintar valde vi att utvärdera experimentet. Alla var överens om att vi hade fått bättre fokus, tydligare arbetsuppgifter och bättre arbetsklimat. Men hade det lett till färre fel vid produktionssättningar? Jo, vi hade inte behövt göra någon hotfix efter produktionssättningen. Så det verkar ha hjälpt oss framåt i rätt riktning.
N – Next
Sen är frågan vad vi vill fortsätta göra - Next. Finns det fler alternativ till befintliga problem som vi vill experimentera runt? Eller har det dykt upp nya problem/observationer som vi vill analysera?
Vi går igenom Popcorn-tavlan oftast en gång i veckan när vi har en kort retrospektiv och sedan mer ordentligt var 3:e vecka. Då ser vi om det är något experiment som är dags att utvärdera, och om vi är redo att prova något nytt experiment.
Done
Här samlar vi avslutade experiment. Ett avslutat experiment är alltid ett lärande. Vissa experiment leder till processförändringar, dvs att vi nu jobbar annorlunda. Andra experiment lär oss saker men är mer temporära eller leder inte till det resultatet vi tänkt oss. Då har vi lärt oss något och kan avsluta experimentet.
Genomförda experiment har visat sig vara ett bra mätetal för teamet. På samma sätt som vi mäter genomströmning av ärenden så vill vi mäta genomströmning av experiment. Då kan vi se att vi hela tiden lär oss och utmanar oss att bli bättre.
Så här ser tavlan ut efter ett år. Just nu har vi ett par experiment på gång, och ett experiment redo för Review. Den största vinsten för oss med Popcorn Flow är att vi hela tiden jobbar med ständiga förbättringar i form av små, hanterbara experiment. Vi tappar inte bort våra idéer utan lyfter hela tiden upp nya experiment, vågar utmana och prova nytt. När teamet nu står inför ett problem eller en motgång blir det automatiska svaret "vilket experiment kan vi göra för att försöka lösa detta?".
Write a comment